tag:blogger.com,1999:blog-43563378917813314532024-03-12T23:36:25.203-04:00ĜirafoEsperanto-blogo, kelkfoje blago, de Ralph DumainRalph Dumainhttp://www.blogger.com/profile/15886304779683587087noreply@blogger.comBlogger1073125tag:blogger.com,1999:blog-4356337891781331453.post-10495544277815945322024-01-29T19:16:00.001-05:002024-01-29T19:16:37.705-05:00Italo Calvino en Esperanto (3) <p></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhfGCkaQuWNbZ1oHxiSK9sT-f15y7AbW5fP8e0iERkVg6rPFboK7aSm50qPUhtuh6bvCCSPKMncEu_Nct_mVbwlPpVe5kyHAmzsLnmZJCMZbapDm-4MziByCv7y1sY5Z7WVNK0mkdud4RnHzloFhv_1vrLqgnaZf5q55VBj0anBYz4s2WiDnqMYgoeaEOVG/s500/calvino1.jpg" style="clear: right; float: right; margin-bottom: 1em; margin-left: 1em;"><img border="0" data-original-height="500" data-original-width="377" height="200" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhfGCkaQuWNbZ1oHxiSK9sT-f15y7AbW5fP8e0iERkVg6rPFboK7aSm50qPUhtuh6bvCCSPKMncEu_Nct_mVbwlPpVe5kyHAmzsLnmZJCMZbapDm-4MziByCv7y1sY5Z7WVNK0mkdud4RnHzloFhv_1vrLqgnaZf5q55VBj0anBYz4s2WiDnqMYgoeaEOVG/w151-h200/calvino1.jpg" width="151" /></a></div>
<p><i><b><a href="https://libro.ee/book.php?id=3194" target="_blank">Palomar</a></b></i> (1983), romano de Italo Calvino esperantigita de Nicolino Rossi, eldoniĝis de Itala Esperanto-Federacio (Milano, 2023, 96 paĝoj). La unuaj dek paĝoj estas libere elŝuteblaj. </p>
<p>Troveblas la "Enkonduko de la aŭtoro" kaj komenco de: 1. La ferioj de Palomar: 1.1. Palomar sur la plaĝo: 1.1.1. Legadi ondon.</p>
<p><i><b><a href="https://libro.ee/book.php?id=3195" target="_blank">La kosmokomikoj</a></b></i> (1965) konsistas el 12 "pra-universaj sciencfikciaj rakontoj" de Italo Calvino, estas esperantigita de Nicolino Rossi kaj eldonita de Itala Esperanto-Federacio (Milano, 2023, 108 paĝoj). La unuaj dek paĝoj estas libere elŝuteblaj. </p>
<p>Troveblas la "Antaŭparola prezentado" kaj la komenco de la rakonto "La distanco de la Luno".</p><p></p>Ralph Dumainhttp://www.blogger.com/profile/15886304779683587087noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-4356337891781331453.post-89231344668070477632023-12-10T14:02:00.001-05:002023-12-10T14:04:10.689-05:00Fjodor Dostojevskij en Esperanto (2)<p>Pri:</p>
<blockquote><p>Korženkov, Aleksandr V. <i><b><a href="https://www.esperanto-ondo.ru/Libroj/V_bibl08.pdf" target="_blank">Fjodor Dostojevskij en Esperanto</a></b></i> [prelegoteksto]. Kaliningrado: Sezonoj, 2005. Bit-eldono, 2011.</p></blockquote>
<p>Verkite je 10 decembro 2017:</p>
<blockquote>
<p>Mi legis ĉi tiun resumon pri Dostojevskij hieraŭ nokte. Korženkov mencias la tezon de <b><a href="https://eo.wikipedia.org/wiki/Mi%C4%A5ail_Ba%C4%A5tin" target="_blank">Miĥail Baĥtin</a></b>. Antaŭ monato mi legis <i><b><a href="https://esperanto-ondo.ru/Rn-dost5.htm" target="_blank">Noticoj el la kelo</a></b></i> anglalingve. Mi finlegis alian verkon — <i><b>Problemoj de la poetiko de Dostojevski</b></i> — antaŭ du tagoj. Ankaŭ menciiata estas Vladimir Nabokov, kiu favoris la verkon <i><b>Sozio</b></i>. Mi jam legis la eseon de Nabokov, kiu plejparte malŝatis la verkaron de Dostojevksij. Mi ankoraŭ dubas la aserton de Korženkov, ke Dostojevskij antaŭvidis la rezulton de 'reala socialismo', kies ideologia simileco kun <b><a href="https://eo.wikipedia.org/wiki/Charles_Fourier" target="_blank">Charles Fourier</a></b> estus nur ia teknokratia orientiĝo.</p></blockquote>
<p>Jen mia anglalingva bibliografio:</p>
<blockquote>
<p><a href="http://autodidactproject.org/bib/dostoevsky_biblio.html" target="_blank"><b>Dostoevsky’s Underground, Ideology, Reception: A Very Select Bibliography</b></a></p></blockquote>Ralph Dumainhttp://www.blogger.com/profile/15886304779683587087noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-4356337891781331453.post-55687523012279763712023-11-15T17:50:00.000-05:002023-11-15T17:50:06.702-05:00Incubus (1966) & Angoroj (1964)<p><b><a href="https://ashramdiary.com/2014/09/15/incubus-1966-movie-script-in-esperanto/" target="_blank"></a></b></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><b><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEg18DcMOfUDl6LXXEyUJF3SS2TFY8mK65lcaigYaQRTCMcec0zUn7BRkLy1ySu9dP9rGOCGfkgCpUResNY72GfTVM2og_5Odf3d9rxmXvA3MSLyrI-4oWplYW5O7a9ogRHe84Y4r9n_m0XTUXQif6bOf1PEFvZ0CxxlbyEvKcoAfZdnEjjyQG_XM6NlZB7s/s220/220px-1963_angoroj_fotita_de_jacques_mahe.jpg" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="159" data-original-width="220" height="231" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEg18DcMOfUDl6LXXEyUJF3SS2TFY8mK65lcaigYaQRTCMcec0zUn7BRkLy1ySu9dP9rGOCGfkgCpUResNY72GfTVM2og_5Odf3d9rxmXvA3MSLyrI-4oWplYW5O7a9ogRHe84Y4r9n_m0XTUXQif6bOf1PEFvZ0CxxlbyEvKcoAfZdnEjjyQG_XM6NlZB7s/w320-h231/220px-1963_angoroj_fotita_de_jacques_mahe.jpg" width="320" /></a></b></div>
<p><b><b><a href="https://ashramdiary.com/2014/09/15/incubus-1966-movie-script-in-esperanto/" target="_blank"></a></b></b></p>
<b><a href="https://ashramdiary.com/2014/09/15/incubus-1966-movie-script-in-esperanto/" target="_blank">Incubus 1966 [Movie Script in Esperanto]</a></b> by Thomas Matus, Ashram Diary<p></p><blockquote style="border: none; margin: 0px 0px 0px 40px; padding: 0px;"><p style="text-align: left;">And here is the film itself / jen: <i><b><a href="https://www.youtube.com/watch?v=LHUfHj2lTaM" target="_blank">Incubus</a></b></i>.</p></blockquote><b><a href="https://ashramdiary.com/2015/01/01/cincema-historys-first-film-in-esperanto-angoroj-1964/" target="_blank">Cinema history’s first film in Esperanto: “Angoroj” (1964)</a></b><div><br /></div><blockquote style="border: none; margin: 0px 0px 0px 40px; padding: 0px;"><div style="text-align: left;">Kaj jen <i><b><a href="https://www.youtube.com/watch?v=aBZBMSCuYRo" target="_blank">Angoroj</a></b></i>.</div></blockquote><div><br /></div><div>La scenaroj por ĉi tiuj filmoj troveblas en la menciitaj afiŝoj. / The scripts for these two original Esperanto films are provided in the aforementioned blog posts.</div><div><br /></div>
<div>Kaj jen la afiŝoj en Vikipedio / And here are the Wikipedia entries:</div><ul><li><b><a href="https://en.wikipedia.org/wiki/Angoroj" target="_blank">Angoroj</a></b> [English]</li><li><b><a href="https://eo.wikipedia.org/wiki/Angoroj" target="_blank">Angoroj</a></b> [Esperanto]</li><li><b><a href="https://en.wikipedia.org/wiki/Incubus_(1966_film)" target="_blank">Incubus (1966 film)</a></b> [English]</li><li><b><a href="https://eo.wikipedia.org/wiki/Incubus" target="_blank">Incubus</a></b> [Esperanto]</li></ul>Ralph Dumainhttp://www.blogger.com/profile/15886304779683587087noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-4356337891781331453.post-28323691084508504372023-10-21T19:54:00.001-04:002023-10-21T19:54:18.880-04:00Alfred Jarry en Esperanto (9)<p> </p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgkNIOpBj_kRJJSjZ-ZDrSRayon2fLkLv7inITZv04N23YcVzsMHbLqrncg0sneghrTJYsqpJ_jP_ViOUDg026nWOQrJbrmi4KjGJCCBQ-yjVumaHP8tCLtxVYe707yFaxf4Dul1UsPzSNLu-oysM0sty7mlk3rc4D6Rp2gt9JkMTb1VL7H6ph71T5D_vGp/s343/Ubuo.jpg" style="clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="343" data-original-width="240" height="200" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgkNIOpBj_kRJJSjZ-ZDrSRayon2fLkLv7inITZv04N23YcVzsMHbLqrncg0sneghrTJYsqpJ_jP_ViOUDg026nWOQrJbrmi4KjGJCCBQ-yjVumaHP8tCLtxVYe707yFaxf4Dul1UsPzSNLu-oysM0sty7mlk3rc4D6Rp2gt9JkMTb1VL7H6ph71T5D_vGp/w140-h200/Ubuo.jpg" width="140" /></a></div><p></p>
<p>Jarry, Alfred. <i>Reĝo Ubuo</i>: Teatraĵo / Tradukis el la franca Thomas Larger, Thiery Tailhades. – Paris: Espéranto-France, 2023. – 110 p. – (Serio Oriento-Okcidento, № 62).</p>
<p>Recenzas Paulo Sergio Viana en <i>La Ondo de Esperanto</i> (2023, № 3 [317], Septembro):</p><p><b><a href="https://sezonoj.ru/2023/10/recenzo-143/" target="_blank">Reĝo Ubuo</a></b> (20 Oktobro 2023) </p>Ralph Dumainhttp://www.blogger.com/profile/15886304779683587087noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-4356337891781331453.post-83047440211162507692023-02-11T20:45:00.002-05:002023-02-11T20:45:50.962-05:00Vonnegut en Esperanto<p>Mi menciis la usonan verkiston <b><a href="https://eo.wikipedia.org/wiki/Kurt_Vonnegut" target="_blank">Kurt Vonnegut, Jr</a></b>. kelkfoje en afiŝoj en ĉi tiu blogo, sed mi neniam trovis ian esperantan tradukon el lia verkaro. Sen jen, finfine troveblas traduko:</p>
<blockquote><b><a href="http://verkoj.com/verkistoj/barry-friedman/la-sentalenta-infano/" target="_blank">La sen-talenta infano</a></b>, tradukis <b><a href="http://verkoj.com/verkistoj/barry-friedman/" target="_blank">Barry Friedman</a></b>.</blockquote>
<p>La originala rakonto estas "The No-Talent Kid" (1952), trovebla en la novelaro <i><b><a href="https://en.wikipedia.org/wiki/Bagombo_Snuff_Box" target="_blank">Bagombo Snuff Box</a></b></i> (1999). Kvankam Vonnegut estas jam menciita en Esperanto, jen la unua traduko de verko de Vonnegut en Esperanto, laŭ mia scio.</p>Ralph Dumainhttp://www.blogger.com/profile/15886304779683587087noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-4356337891781331453.post-8570137733012230832023-01-14T19:25:00.000-05:002023-01-14T19:25:09.212-05:00Pri Sándor Szathmári kun Éva Tófalvy en 2018<p> Blazio VAHA raportas [el Facebook]:</p><p align="left" class="western" style="margin-bottom: 0in;"><br /></p>
<p align="center" class="western" style="margin-bottom: 0in;"><b>Ĉu vane
aŭ ne vane? - oni demandas,
</b></p>
<p align="center" class="western" style="margin-bottom: 0in;"><b>kun
Sándor Szathmári kaj kun Éva Tófalvy
</b></p>
<p align="left" class="western" style="margin-bottom: 0in;"><br /></p><p align="left" class="western" style="margin-bottom: 0in;">Renkontiĝi
kun Éva Tófalvy kaj aŭskulti ŝin nepre estis agrable kaj edife.</p>
<p align="justify" class="western" style="margin-bottom: 0in;"><br /></p><p align="justify" class="western" style="margin-bottom: 0in;">Karlo
Fajszi (1911-2004) alie FAJSZI Károly. [pr. fajsi, ka:roj] volis kaj
strebis kolekti ĉion eblan, ĉion presitan kaj ne-presitan, kio
koncernas la pli fruan kaj lia-epokan Esperanton. (Nun vidu tion en
la Hungarlanda Fremdlingva Biblioteko, en (1056) Budapeŝto, str.
Molnár, n-ro 11.</p>
<p align="left" class="western" style="margin-bottom: 0in;"><br /></p><p align="left" class="western" style="margin-bottom: 0in;">„
Lia” nuna - Fajs[z]i-a - Amika Rondo (la aktivema „FAR”)
invitadas nunajn, nun vivantajn, nun legemajn kaj diskutemajn
kultur-agantojn de Esperantujo. Laste ĝi invitis s-rinon Éva
Tófalvy /to:falvi/ literatur-esploriston, pedagogon, teologon -
precipe pro ŝia analiza verko pri Sándor Szathmári (ŝandor
satma:ri).. La titolo de tiu verko estas <i><b>Kazojhiniátóé
Anlantiszig</b></i>: ’De Kazohinio ĝis Atlantido’. - </p><p align="left" class="western" style="margin-bottom: 0in;"><br /></p><p align="left" class="western" style="margin-bottom: 0in;">Enkonduke mi vicigu
lastsekunde la nomojn de la aperintaj personoj:
</p><p align="left" class="western" style="margin-bottom: 0in;"><br /></p>
<p align="left" class="western" style="margin-bottom: 0in;">Éva
Tófalvy,
<br />Klára
Szabó [sabo:] ,
<br />Andrea
Ruzicska [ruziĉka]
<br />Veronika
Heé [he:],<br />Katalin
Keserű [keŝerü:],
<br />Piroska
Komlósi [komlo:ŝi, piroŝka],
<br />Mária
Gyurák s-rino Vértesi [djura:k aŭ ĝjurak, ve:rteŝi],
<br />Gergely
Hajdu Nagy [hajdu nadj, gergej ’Gregorio’],<br />István
Szabolcs [sabolĉ, iŝtva:n ’Stefano’].
<br />János
Paszabi, [pasabi, ja:noŝ „’Johano’]
<br />Erzsébet
Kaszab s-rino Párkányi [kasab, pa:rkanji, erĵe:bet ’Elizabeto’,],
<br />József
Márton [jo:ĵef ’Jozefo’] ,<br />Balázs
Wacha [vaha, bala:ĵ ’Blazio’ ..
</p><p align="left" class="western" style="margin-bottom: 0in;"><br /></p>
<p align="left" class="western" style="margin-bottom: 0in;">Teĥnike
helpadis nin la menciita Klára Szabó.</p><p align="left" class="western" style="margin-bottom: 0in;"><br /></p>
<p align="justify" class="western" style="margin-bottom: 0in;">Éva
Tófalvy (naskiĝinta en 1947) studis Hungaran kaj Esperantan
filologiojn, bibliotek-sciencon, ĵurnalistikon. Ŝi iĝis dungita
por kultur-organizado ĉe Hungaria Esperanto-Asocio, kaj ŝi laboris
ankaŭ por Hungarlingvaj programoj de Hungara radio pri Esperanto.
Pli detale informas pri ŝi Esperantaj leksikonoj kaj manlibroj. Ŝi
instruadis Esperanton eksperimente en porinstruista altlernejo de la
Hungaria urbo Esztergom [pr. estergom] , en la 1970aj jaroj:
Esperanto estis tie proponata kiel „kapablo-baza” lernobjekto por
komencaj klasoj de bazgradaj lernejoj. (Interesa momento en la
batalo por la ebloj instrui kaj lerni Esperanton en ŝtata
lernejsistemo.) En Esperantujo ŝi iĝis pli konata kiel gajninto de
pluraj konkursoj je beletro kaj je fakliteraturaj, soci-sciencaj
eseoj.
</p>
<p align="justify" class="western" style="margin-bottom: 0in;"><br /></p><p align="justify" class="western" style="margin-bottom: 0in;">Ŝi,
unuavice, tamen famiĝis kiel la ĉefa kunaŭtoro de la romano <i>Kiuj
semas plorante</i>. Tiu romano de ŝi kaj de Oldřich Kníchal en la
jaro 1978 gajnis la konkurson Raymond Schwartz. Ŝi, krome, de tempo
al tempo verkadis poemojn kaj ŝi verkis dulingve romaneton <i>Portreto
de la diktatoro / A diktátor arcképe</i> (2017).</p>
<p align="justify" class="western" style="margin-bottom: 0in;"><br /></p><p align="justify" class="western" style="margin-bottom: 0in;">Se
konsideri la ĝeneralan percepton kaj opinion de la esperantista
publiko pri Szathmári, ekde ĉ. 1950, ĝis la apero de verkoj de
Tófalvy pri li, oni plejparte konceptis lin esence kiel gravan
hungaran Esperanto-verkiston, kun bona stilo en Esperanto kaj kun
interesaj, ofte sciencfikciaj kaj filozofiemaj verkoj. Oni rimarkinde
aprezadis lain lingvaĵon. Vilmos Benczik /pr.bencik, vilmoŝ/
ekzemple emfazis, ke Szathmári kreis en Esperantlingva prozo bonajn
dialogojn. Se jes, ne estis hazarde, ke Stafeto (1964), Hungara
Esperanto-Asocio (ekz. en 1977, 1988) kun redaktado de V. Benczik,
eldonadis liajn E-novelojn. Spegulado de ĉiutagecaj scenoj en
literaturo ĉe Esperanto estas konsiderinda temo ankaŭ koncerne la
lingvo-evoluon... Tófalvy – ne neante ian, eĉ konsiderindan rolon
de Szathmári en la Esperanta literaturo, krome traktante ankaŭ
lian iom falsan misprezentatan roladon en la Hungaria E-movado –
asertas kaj emfazas, ke Szathmári unue, ni diru, „prototipe”
verkadis en la lingvo hungara; Esperanton li posedis malbone; li
verkadis en ĝi duagrade aŭ traduke; li supermezure uzadis lingvan
helpon de Kolomano Kalocsay, kaj li fuĝis al Esperanto kaj aperigo
de verkoj en Esperanto (ĉefe) por eskapi de la forta cenzuro en
Hungarujo, Nu, ankaŭ, ĉar tiu rolo ekŝajnis al li, finfine,
agrabla. Lia politika agado, liaj politikaj elpaŝoj (gazet-artikoloj
kun diverasj aŭtoro-nomoj) estis malhomogenaj kaj ankau pro tio
morale prisuspekteblaj: li esprimadis simpatiojn samtempe al diversaj
ideologioj, Kiel verkisto li emfazis la praan kaj senĉesan
konfliktemon en la homa naturo, kiu nepre fiaskigas ĉiujn
idealismajn strebadojn kaj ĉiujn politikajn doktrinojn.</p>
<p align="justify" class="western" style="margin-bottom: 0in;"><br /></p><p align="justify" class="western" style="margin-bottom: 0in;">Szathmári
en <i>Vojaĝo al Kazohinio</i> satireme prezentas fantaziajn, elpensitajn
homojn, samtempe du fantaziajn tipojn de socio 1): ekstreme
raciisman (kun hinoj) kaj 2) ekstreme emocieman, ne-racieman -
„simbolregatan”<span style="text-align: left;"> (kun behinoj). Eble tio estas maniero per aliformaj
(ne-Eŭropanecaj, ne Usonanecaj, de „ni” ne senpere konataj) paralelaĵoj kaj troigoj por groteske prezenti tendencojn en la
efektiva socio ĉirkaŭ Szathmári, ĉirkaŭ ni, kiuj ja ne estas
hinoj aŭ behinoj.</span></p>
<p align="justify" class="western" style="margin-bottom: 0in;"><br /></p><p align="justify" class="western" style="margin-bottom: 0in;">Tófalvy
en sia prelego iel esprimis, ke la kritiko de Szathmári pri la
simbol-adorado de behinoj estas tro meĥanike kaj iom senkomprene
farita, do ni diru: temas pri arte ne sukcesaj detaloj de la verko.
Oni povis senti, ke simbolojn eble Tófalvy mem juĝas pli
respektindaj, ol la verkisto kun sia primitiviga mok-tendenco.
Veronika HEÉ (pr. he:) iom diskutis pri tiu temdetalo, menciante,
ke la prelegantino povas esti influata de sia propra vivokoncepto kaj
de sia propra rilato al teologio: sentiĝas fendo inter ŝia
respektemo kaj la malrespektemo de Szathmári. Tiel „simple”
verŝajne ne estas, tamen memkompreneble ankaŭ la emocioj de ĉiu
leganto havas rolon en la individua prijuĝo de ĉiu verko.</p>
<p align="justify" class="western" style="margin-bottom: 0in;"><br /></p><p align="justify" class="western" style="margin-bottom: 0in;">Entemiĝis
ankaŭ verko de Szathmári pri Jesuo (<i>Látván nem látnak</i>, Vidante
ili ne vidas, ĉ. 1935). Szathmári tiuverke prezentas novan,
kvazaŭ-nuntempan aperon de Jesuo kun simila malakcepto, rifuzo,
persekuto kaj mortigo, kiajn la Filo de Dio renkontis antaŭ pli 2000
jaroj, kaj kun konfliktoj ĝuste kun eklezioj kaj ekleziaj
personoj...
</p>
<p align="justify" class="western" style="margin-bottom: 0in;"><br /></p><p align="justify" class="western" style="margin-bottom: 0in;">Tófalvy kvalifikis la aliron de Szathmári esence tro skemisma, senkomprena.
Parto de la publiko iom diskutis, ĉiuokaze estis senteble, ke la
faktojn pri Szatmári konas kontentige nur Tófalvi, do tiu parto de
la diskuto ne povis atingi profundon, disvolviĝon kaj detaliĝon.
</p>
<p align="justify" class="western" style="margin-bottom: 0in;"><br /></p><p align="justify" class="western" style="margin-bottom: 0in;">Gergely
Hajdu Nagy pr. /hajdu naĝj/nadj, gergej ’gregorio’/ levis la
demandon, kiom ligiĝas la karaktero de la verkaro de Szathmári al
lia (individua) psika tipo, al lia psika tip-aparteno. Kia li mem
estis psike?</p>
<p align="justify" class="western" style="margin-bottom: 0in;"><br /></p><p align="justify" class="western" style="margin-bottom: 0in;">Hajdu
Nagy ankaŭ demandis pri ia supozebla pli ĝenerala filozofia fono ĉe
Szathmári – preter lia emo satiri pri la troigoj de la socio. –
Skribante pri io tia en sia verko ankaŭ Tófalvi emfazas, kiel
aludite, la penson (de Szathmári), ke la instinkta strukturo de la
homo, kun baza konfliktemo, malhelpas firmiĝon de ia ajn bona socio,
malgraŭ ideoj, idealoj kaj utopioj. Hajdu Nagy eble volus scii, ĉu
la ideon pri tiu baza konfliktemo ni mem, la realismemaj legantoj.
devas kaj povas akcepti? Ke tiu demando aperas ĉe legantoj, montras,
ke la verkoj de Szathmáry, finfine – funkcias.</p>
<p align="justify" class="western" style="margin-bottom: 0in;"><br /></p><p align="justify" class="western" style="margin-bottom: 0in;">Tófalvy
prezentis al la pubilko la pli fruan enigman famon de la trilogio
<i>Hiába</i> (’Vane’), verkitan inter 1931-1935, kaj ŝi rakontis
ankaŭ, kiel ŝi eksciis de Kálmán Pandur (verŝajne en 1989), ke
ĝuste tiu posedas la manuskripton de trilogio de Szathmári.
</p>
<p align="justify" class="western" style="margin-bottom: 0in;"><br /></p><p align="justify" class="western" style="margin-bottom: 0in;">En la
trilogio <i>Vane</i> Szathmári - mem ne havinta spertojn en Sovetio -
prisrkibas reĝimon. kiu memorigas la tiam praktikatan stalinismon;
krome alian imagatan reĝimon, kiu tamen kvazaŭ prezentas la realon
samtempan kaj samlokan por la aŭtoro, kaj fine reĝimon futuran, kiu
ŝajnas esti ia postkomunisma terorsistemo.
</p>
<p align="justify" class="western" style="margin-bottom: 0in;"><br /></p><p align="justify" class="western" style="margin-bottom: 0in;">La
trilogio estintis preta en 1936, Laŭ prijuĝo de Éva Tófalvy du
partoj (<i>Múlt. Jelen</i>.’<i>Pasep</i>’. ’<i>Nuno</i>’) estas ne altnivelaj,
la tria parto (<i>Hiába. Jövő </i>’Vane, Futuro’) la trilogio laŭ ŝi
estas tre bona.</p>
<p align="justify" class="western" style="margin-bottom: 0in;"><br /></p><p align="justify" class="western" style="margin-bottom: 0in;">Tamen
la hungara ĝenerala faka literatura konscio, kritikistaj prijuĝoj
ekster Esperantio - ili haltis ĉe <i>Vojaĝo al Kazohinio</i>, kiu estis,
ne tuj, sed poste - bone akceptata kaj ankaŭ nun memorata..
</p>
<p align="justify" class="western" style="margin-bottom: 0in;"><br /></p><p align="justify" class="western" style="margin-bottom: 0in;">Laŭ
sia prijuĝo Éva Tófalvi do elektis la trian („futuran”) parton
de la trilogio por aperigi ĝin ĉe Szépirodalmi Könyvkiadó
/s:epirodalmi könjvkiado: ’Beletra Eldonejo’/, en Budapeŝto, en
1991. Szathmári, kies verko antaŭis ĉefan verkon (1984) de la
famega Orwell. en Hungario nun havas ŝancon iĝi refoje iom pli
konata, dank’al Éva Tófalvi. .</p>
<p align="justify" class="western" style="margin-bottom: 0in;"><br /></p><p align="justify" class="western" style="margin-bottom: 0in;">La
renkontiĝo kun Eva Tófalvi estis tre fruktodona kaj bonetosa..
Mankas, timende: mankos tra kelka tempo nur daŭrigo, La prezentitaj
temoj kaj subtemoj ja postulus tutan seminarion. La kune pasigitaj
kelkaj horoj vekis fortan scivolemon pri Szathmári kaj ĝeneralan
literatur-apetiton de la societo de tiu renkontiĝo.
</p>
<p align="justify" class="western" style="margin-bottom: 0in;"><span style="text-align: left;"><br /></span></p><p align="justify" class="western" style="margin-bottom: 0in;"><span style="text-align: left;">Blazio
VAHA n.s. Wacha,</span></p>
<p align="left" class="western" style="margin-bottom: 0in;">la 21an de
Majo 2018a</p>Ralph Dumainhttp://www.blogger.com/profile/15886304779683587087noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-4356337891781331453.post-29626967346129567902022-09-25T20:36:00.005-04:002022-09-25T20:36:32.106-04:00Mikronoveloj en bulteno Usona Esperantisto<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjQs7F8ssSzGDw0PuseOiXT4xJPoM92Qa2a7U-7per0Z6TCQpvFJiEdh3IBKbOjZALx6g3fi1G71eEjDXhbFRFSTM5AndQAWrd_lSgyjPeqBv5XSBwGFnZhF2SYiFTYuWSUOG80aSyIa1vd3nmrqu83ao24rXiLxOb-aadHJB5dyAAPPTvRXHJVCPF1pA/s600/klareco.jpg" imageanchor="1" style="clear: right; float: right; margin-bottom: 1em; margin-left: 1em;"><img border="0" data-original-height="400" data-original-width="600" height="133" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjQs7F8ssSzGDw0PuseOiXT4xJPoM92Qa2a7U-7per0Z6TCQpvFJiEdh3IBKbOjZALx6g3fi1G71eEjDXhbFRFSTM5AndQAWrd_lSgyjPeqBv5XSBwGFnZhF2SYiFTYuWSUOG80aSyIa1vd3nmrqu83ao24rXiLxOb-aadHJB5dyAAPPTvRXHJVCPF1pA/w200-h133/klareco.jpg" width="200" /></a></div>De tempo al tempo mi dokumentis kelkajn mikronovelojn, sed fakte estas rubriko 'mikronovelo' en la bulteno <i>Usona Esperantisto</i> eldonita de la landa asocio Esperanto-USA:<p></p><p style="margin-left: 40px; text-align: left;"> <a href="https://bulteno.esperanto-usa.org/rubriko/mikronovelo/" target="_blank"><b>Artikoloj de la rubriko mikronovelo</b></a>
</p>
Ĝis nun, troveblas 21 mikronoveloj publikigitaj inter 2020 (n-ro 5) kaj 2022 (n-ro 5). Ralph Dumainhttp://www.blogger.com/profile/15886304779683587087noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-4356337891781331453.post-59907027141077952332022-03-28T13:29:00.000-04:002022-03-28T13:29:54.787-04:00Robert Musil & James Joyce en Esperanto (2 / 5) <p><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgEtM9A5BxWlwUhust0uxDV0mi2k8cjXVP7gYAzNUxM66Ug4YBHKQY5Z6axA0mAPCP-FNqPuuPl3C06aytihNl6ih6trLssPGYUhVXdlpjXofmzbYTJQ1IFDNqp5xHw59uXVkr5Swf9UrMSoFOKNV5HlRDbXFK6_n9H8EjhTFc9BszR8VlB1ohmK2hYPg/s226/Musil.jpg" style="clear: right; float: right; margin-bottom: 1em; margin-left: 1em;"><img border="0" data-original-height="226" data-original-width="220" height="200" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgEtM9A5BxWlwUhust0uxDV0mi2k8cjXVP7gYAzNUxM66Ug4YBHKQY5Z6axA0mAPCP-FNqPuuPl3C06aytihNl6ih6trLssPGYUhVXdlpjXofmzbYTJQ1IFDNqp5xHw59uXVkr5Swf9UrMSoFOKNV5HlRDbXFK6_n9H8EjhTFc9BszR8VlB1ohmK2hYPg/w195-h200/Musil.jpg" width="195" /></a>Nun du jam menciitaj eseoj pri Joyce & Musil legeblas miareteje:</p>
<p>Silfer, Giorgio. “<b><a href="http://autodidactproject.org/other/joyce_esperanto06_silfer_FW.html" target="_blank">La facila planlingvo en la plej malfacila romano</a></b>,”
<i>Literatura Foiro</i>, n-ro 275, junio 2015, p. 118-121, & kovrilo.</p>
<blockquote><p>Pri <i>Finnegans Wake</i> de James Joyce, esperantigo de kelkaj malfacile tradukeblaj vortludaj frazoj, kaj kaj la utiligo de Esperanto de Joyce mem.</p></blockquote>
<p> Silfer, Giorgio. “<a href="http://autodidactproject.org/other/joyce_esperanto07_silfer_musil.html" target="_blank"><b>Du homoj kun ecoj... kaj homaj kunecoj?</b></a>”, <i>Literatura Foiro</i>, n-ro 275, junio 2015, p. 122-123. <br /></p>
<blockquote><p>Jen komparo inter James Joyce kaj Robert Musil, kiuj renkontis unu la alian nur unu fojon.</p></blockquote>
<p>Jen unu el miaj bibliografioj pri Joyce:</p>
<blockquote><p><a href="http://autodidactproject.org/bib/joyce_esperanto02.html" target="_blank"><b>James Joyce & Esperanto: Selected Bilingual Bibliography / Elektita Dulingva Bibliografio</b></a></p></blockquote>
<p>Cetere, jen mia anglalingva bibliografio:
</p><blockquote><p><a href="http://autodidactproject.org/bib/musil1.html" target="_blank"><b>Robert Musil: Science, Positivism, Irrationalism, Modernism: Selected Bibliography</b></a></p></blockquote>
<p></p><div class="separator" style="clear: both;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEi0V_wQmCdmTuCI1sM6baf8C7DXtusCuhrDDOVW8ejiEmf9RIQWFuOafgv_2ySyCDzW_lZTJ9krcB0j3OeW0XnzNoLYttTHx57tRogMMiVzrVg4ZjoTzRv6Hrns9O-ksb_J7n0TsonRsepZ5VCoos9MY9o0nquMbVPptjM_6_0CPEGQ6EizvZlOMx2ohQ/s281/Joyce.jpg" style="clear: left; display: block; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em; padding: 1em 0px; text-align: center;"><img alt="" border="0" data-original-height="281" data-original-width="250" height="200" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEi0V_wQmCdmTuCI1sM6baf8C7DXtusCuhrDDOVW8ejiEmf9RIQWFuOafgv_2ySyCDzW_lZTJ9krcB0j3OeW0XnzNoLYttTHx57tRogMMiVzrVg4ZjoTzRv6Hrns9O-ksb_J7n0TsonRsepZ5VCoos9MY9o0nquMbVPptjM_6_0CPEGQ6EizvZlOMx2ohQ/s200/Joyce.jpg" /></a></div><p></p>Ralph Dumainhttp://www.blogger.com/profile/15886304779683587087noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-4356337891781331453.post-24787906800982500272022-03-25T13:30:00.000-04:002022-03-25T13:30:27.228-04:00Robert Musil en Esperanto<p></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiTXxJ9udUnmdlUZj9VRmHODrvLyFYTsWCUJhyEBlvv8zwkEAKf1ozN1vzZUWcrNit554opS472urgEjsJTap8wfF1nzPM6S7nvzr4IqSSGDpFsXjTelf5J-B1AIOeXGmqBe17IXtuezvRYtIVsVqo39_o5wNXNUIAV61F1wH4DDcD_vLeXzn6sX2BRYg/s226/Musil.jpg" style="clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="226" data-original-width="220" height="200" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiTXxJ9udUnmdlUZj9VRmHODrvLyFYTsWCUJhyEBlvv8zwkEAKf1ozN1vzZUWcrNit554opS472urgEjsJTap8wfF1nzPM6S7nvzr4IqSSGDpFsXjTelf5J-B1AIOeXGmqBe17IXtuezvRYtIVsVqo39_o5wNXNUIAV61F1wH4DDcD_vLeXzn6sX2BRYg/w195-h200/Musil.jpg" width="195" /></a></div>Ne troveblas multe de kaj pri <b><a href="http://eo.wikipedia.org/wiki/Robert_Musil" target="_blank">Robert Musil</a></b> en Esperanto, sed jen .....<p></p><p>Post Vikipedion, rigardu la artikolon <a href="https://www.bitoteko.it/esperanto-vivo/eo/2018/11/06/robert-musil/" target="_blank"><b>Robert Musil</b></a> de Antonio De Salvo en <i>Esperanto-vivo</i>, 6 Novembro 2018. Do ...</p>
<p>La rakonto “Das Fliegenpapier” (La muŝpapero) aperis dufoje en esperantaj tradukoj:</p><p> </p><p> “La muŝkaptilo,” trad. Ferenc Szilágyi, <i>Norda Prismo</i>, 1959, n-ro 1, p. 27-28;<br /></p><p> “La muŝpapero,” trad. Gangolf Nitsch, <i>Literatura Foiro</i>, n-ro 69, 1981, p. 16-17.</p><p>La traduko de Nitsch aperas en la menciita afiŝo kun itala traduko kaj la germana originalo.</p>
<p>Cetere, aperis la jena eseo: </p><p> Silfer, Giorgio. “Du homoj kun ecoj... kaj homaj kunecoj?”, <i>Literatura Foiro</i>, n-ro 275, junio 2015, p. 122-123. </p><p>Jen komparo inter James Joyce kaj Robert Musil. La du verkistoj renkontiĝis unu
fojon. </p><p>Jen plu pri Joyce en Esperanto:</p>
<p> <b><a href="http://autodidactproject.org/bib/joyce_esperanto02.html" target="_blank">James Joyce & Esperanto: Selected
Bilingual Bibliography / Elektita Dulingva Bibliografio</a></b></p>Ralph Dumainhttp://www.blogger.com/profile/15886304779683587087noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-4356337891781331453.post-33932617168269303512022-01-08T12:08:00.002-05:002022-01-08T12:11:45.208-05:00Alfred Jarry en Esperanto (8)<p>Jen artikolo en kiu menciiĝas Alfred Jarry:<br /></p><p style="margin-left: 40px; text-align: left;"><a href="https://eo.mondediplo.com/article2842.html" target="_blank"><b>Kakistokratio</b></a> de Ibrahim WARDE, <i>Le Monde diplomatique en Esperanto</i>, junio 2020.</p>
<p>Verkistoj en diversaj medioj—teatro, kino, ktp.—utiligas absurdecajn kaj komediajn rimedojn por satiroj pri fiaskaj socioj kiuj enkorpigas malutopiajn koŝmarojn. Ekzemple: Eugène Ionesco, Charlie Chaplin, Dario Fo, Giuseppe ("Beppe") Grillo, Volodomir Zelenski,estas menciataj, kaj fine, kun longa priskribo, la kreaĵo <i>Ubu Roi</i> [Ubu Reĝo] de Alfred Jarry. Ubu estas ligata al kakistokratio kaj Donald Trump.</p><p> </p>Ralph Dumainhttp://www.blogger.com/profile/15886304779683587087noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-4356337891781331453.post-10693239425467770492022-01-06T01:06:00.001-05:002022-01-06T13:00:29.583-05:00La Diplo 2018-2021<p>Temas pri <i>Le Monde diplomatique en Esperanto</i>. Mi kontrolis la esperantajn numerojn de 2018 tra 2021 kaj listigas ĉi tie artikolojn pri kulturaj, filozofiaj, ideologiaj, k.s. aferoj ne efemeraj,</p>
<p><b><a href="https://eo.mondediplo.com/article2615.html" target="_blank">Ĉu la ideoj sufiĉas por ŝanĝi la mondon?</a></b> (Razmig KEUCHEYAN) marto 2018<br /></p>
<p><b><a href="https://eo.mondediplo.com/article2623.html" target="_blank">Karlo Markso kaj la ekspluatado de la naturo</a></b> (John Bellamy FOSTER) junio 2018</p>
<p><b><a href="https://eo.mondediplo.com/article2641.html" target="_blank">La revolucio laŭ Marc Chagall</a></b> (Lionel RICHARD) julio 2018</p>
<p><a href="https://eo.mondediplo.com/article2650.html" target="_blank"><b>Kion celas la mito de transhumanismo?</b></a> (Charles PERRAGIN kaj Guillaume RENOUARD) aŭgusto 2018</p>
<p><b><a href="https://eo.mondediplo.com/article2670.html" target="_blank">Klasikuloj por la popolo</a></b> (Anthony GLINOER) oktobro 2018 : Pri “Little Blue Books” ktp. & popolklerigo</p>
<p><a href="https://eo.mondediplo.com/article2682.html" target="_blank"><b>Laŭ la spuroj de George Orwell</b></a> (Gwenaëlle LENOIR) januaro 2019 : Pri Orwell & Wigan Pier</p>
<p><a href="https://eo.mondediplo.com/article2719.html" target="_blank"><b>Laŭdo al la kosmopolitismo</b></a> (Tom STROHSCHNEIDER) aprilo 2019</p>
<p><a href="https://eo.mondediplo.com/article2756.html" target="_blank"><b>La kanibala maldekstro − universitata simptomaro</b></a> (Rick FANTASIA) aŭgusto 2019 : Pri identec-politiko</p>
<p><a href="https://eo.mondediplo.com/article2818.html" target="_blank"><b>La rifuzo de Sartro</b></a> [Jean-Paul Sartre] (Anne MATHIEU) aprilo 2020</p>
<p><a href="https://eo.mondediplo.com/article2845.html" target="_blank"><b>La revmondo de la hobitoj</b></a> (Evelyne PIEILLER) junio 2020 : Pri J.R.R. Tolkien</p>
<p><a href="https://eo.mondediplo.com/article2842.html" target="_blank"><b>Kakistokratio</b></a> (Ibrahim WARDE) junio 2020 : Pri Alfred Jarry, Chaplin, Ionesco, k.a.</p>
<p><a href="https://eo.mondediplo.com/article2863.html" target="_blank"><b>La intelekta burĝaro, hereda elito</b></a> (Pierre RIMBERT) aŭgusto 2020 : Pri meritokratio</p>
<p><a href="https://eo.mondediplo.com/article2865.html" target="_blank"><b>Simmel kaj la “niatempa dio”</b></a> (Nidal TAÏBI) aŭgusto 2020 : Pri Georg Simmel</p>
<p><a href="https://eo.mondediplo.com/article2970.html" target="_blank"><b>La Panteonon oni eniras, de ĝi oni eliras</b></a> (Alain GARRIGOU) novembro 2021 : Pri enpanteonigo de Josephine Baker</p>
<p><a href="https://eo.mondediplo.com/article2973.html" target="_blank"><b>Ĉe la rasradikoj</b></a> (Barbara J. FIELDS, Karen E. FIELDS) decembro 2021: Pri <i>Racecraft</i> (Raskonstruado)</p>
Ralph Dumainhttp://www.blogger.com/profile/15886304779683587087noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-4356337891781331453.post-32672297458419396122021-10-26T17:39:00.002-04:002021-10-26T17:39:29.987-04:00Mao Zifu (2): Memoro<p></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://1.bp.blogspot.com/-OUE1r-EG4pA/YXh1WNFGjzI/AAAAAAAADn0/bfL547NxnBYEdWQCS7xvLo2QmQLBJl1AQCLcBGAsYHQ/s264/maozifu.jpg" imageanchor="1" style="clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="264" data-original-width="241" height="264" src="https://1.bp.blogspot.com/-OUE1r-EG4pA/YXh1WNFGjzI/AAAAAAAADn0/bfL547NxnBYEdWQCS7xvLo2QmQLBJl1AQCLcBGAsYHQ/s0/maozifu.jpg" width="241" /></a></div><br />Jen poemo "<a href="http://esperanto.cri.cn/resource_esperanto/4466/20210927/704604.html" target="_blank"><b>Memoro</b></a>" de <a href="http://eo.wikipedia.org/wiki/Mao_Zifu" target="_blank"><b>Mao Zifu</b></a>.<p></p><p>Akompanas tion deklamo de la poemo. Se tio ne funkciigeblas, vi povas aliri aparte la sonregistraĵon <a href="https://mim-img3.cctv.cn/audio/128/806995e5a0e744108136b7af57a14ca7/TRANSCODE_1615268357866/dcc0cf38-74b0-4ff0-a968-1d490fdbac7e.mp3" target="_blank"><b>ĉi tie</b></a>.</p><p>Troveblas interrete ankaŭ lia poemaro <a href="http://www.elerno.cn/elibro/metaforoj%20senapostrofaj.pdf" target="_blank"><b>Metaforoj senapostrofaj</b></a>.<br /></p>Ralph Dumainhttp://www.blogger.com/profile/15886304779683587087noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-4356337891781331453.post-88036857055259800742021-10-26T15:22:00.003-04:002021-10-26T19:33:13.348-04:00Zhuangzi (Chuang Tzu) & aliaj en Esperanto (2)<div class="separator"><p style="clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="296" data-original-width="384" height="153" src="https://1.bp.blogspot.com/-QQ3hO5C4KEY/XfwU17xdHaI/AAAAAAAADTI/3NDEGzA35l0iFM1RM_njR7ZbaHaEPTv_gCLcBGAsYHQ/s200/Zhuangzi-Butterfly-Dream.jpg" width="200" /></p> Jen traduko de la tuta verko, ĉiuj 33 ĉapitroj, kun piednotoj kaj postparolo:</div>
<blockquote>
<p><a href="http://saitama-esperanto.net/sasaki/pdf/zhuangzi.pdf" target="_blank"><b>Zhuangzi: Ideologio de antikva ĉina dialektiko</b></a>, Esperantigita de Sasaki Teruhiro (Zaozhuang, 2018).</p></blockquote>
<br /><br>
<p>Samreteje troveblas aliaj...</p>
<blockquote>
<p><b><a href="http://saitama-esperanto.net/sasaki/" target="_blank">Verkoj de SASAKI Teruhiro</a></b></p></blockquote>
<p>.... inkluzive de tradukoj de klasikaĵoj en Esperanto: Xunzi, Mozi, Konfuceo. Troveblas ankaŭ...</p>
<blockquote>
<p>"<b><a href="http://saitama-esperanto.net/sasaki/pdf/oku_no_hosomichi.pdf" target="_blank">Streta vojo al fora interno</a></b>" de Matsuo Bashō, </p></blockquote>
<p>.... kaj Intensiva kurso de Esperanto, kaj diversaj artikoloj.</p>
Ralph Dumainhttp://www.blogger.com/profile/15886304779683587087noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-4356337891781331453.post-80124728547597539052021-05-31T20:33:00.003-04:002021-05-31T20:33:21.687-04:00Jonathan Swift en Esperanto-vivo<div><p></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://1.bp.blogspot.com/-k_OydSnn8qw/YLV-Scujg4I/AAAAAAAADks/2-gFRW7QWN8qWZbk-wousmP3Z-eIGKcyACLcBGAsYHQ/s380/swift_magyar.jpeg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="380" data-original-width="271" height="320" src="https://1.bp.blogspot.com/-k_OydSnn8qw/YLV-Scujg4I/AAAAAAAADks/2-gFRW7QWN8qWZbk-wousmP3Z-eIGKcyACLcBGAsYHQ/w229-h320/swift_magyar.jpeg" width="229" /></a></div><br /></div><div style="text-align: center;">Antonio De Salvo dufoje afiŝis pri Jonathan Swift:</div>
<div style="text-align: center;"><blockquote><b><a href="https://www.bitoteko.it/esperanto-vivo/eo/2020/10/19/jonathan-swift-2/" target="_blank">Jonathan Swift</a></b> (19 Oktobro 2020)
</blockquote></div>
<p style="text-align: center;">....kaj pli amplekse:</p>
<div style="text-align: center;"><blockquote><b><a href="https://www.bitoteko.it/esperanto-vivo/eo/2019/11/30/jonathan-swift/" target="_blank">Jonathan Swift</a></b> (30 Novembro 2019)</blockquote></div>Ralph Dumainhttp://www.blogger.com/profile/15886304779683587087noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-4356337891781331453.post-80745451375765244312021-04-03T15:29:00.001-04:002021-04-03T15:30:22.394-04:00Karel Čapek & Esperanto (19) - Vespero de Pilato <div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://1.bp.blogspot.com/-QNhU1fag2u0/XDko13MoD0I/AAAAAAAADFM/SFeA7rCoLFsaWW9iTalZFsdMwTahhryrwCPcBGAYYCw/s186/capek.jpg" style="clear: right; float: right; margin-bottom: 1em; margin-left: 1em;"><img border="0" data-original-height="186" data-original-width="140" src="https://1.bp.blogspot.com/-QNhU1fag2u0/XDko13MoD0I/AAAAAAAADFM/SFeA7rCoLFsaWW9iTalZFsdMwTahhryrwCPcBGAYYCw/s0/capek.jpg" /></a></div>Jen sonregistraĵo:<p></p><p></p><p style="text-align: left;"><a href="http://www.ipernity.com/doc/esperanto-muzeo-svitavy/50681904" target="_blank"><b>VESPERO DE PILATO</b></a>.
Rakonto el la <i>Libro de apokrifoj</i> (1932), de Karel Čapek (1890-1938),
Esperantigita de Josef Vondroušek, laŭtlegas Jindřich Košťálek.</p><p style="text-align: left;">Troveblas kelkaj verkoj de kaj pri Čapek esperantigitaj & anglalingvaj miareteje; rigardu:</p><p style="text-align: left;"><b><a href="http://autodidactproject.org/bib/capek_biblio1.html" target="_blank">Karel Čapek: Selected Bibliography & Web Links</a></b>
</p><p style="text-align: left;"></p> Ralph Dumainhttp://www.blogger.com/profile/15886304779683587087noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-4356337891781331453.post-51918264888198564222021-01-31T19:26:00.004-05:002021-01-31T19:31:39.897-05:00Renkonto kun Björnson kaj Ibsen<p> Hazarde mi trovis la jenan:</p><div style="margin-left: 40px; text-align: left;"><a href="http://literaturo.org/HARLOW-Don/Esperanto/Literaturo/Revuoj/np/np5606/bjornson.html" target="_blank"><b>Renkonto kun Björnson kaj Ibsen</b></a> de A. WYSOCKI, elpoligis R. SAKOWICZ, <i>Norda Prismo</i>, 56/6, paĝoj 239-240.</div><div style="margin-left: 40px; text-align: left;"> </div><div style="text-align: left;">Jen pri <a href="http://eo.wikipedia.org/wiki/Henrik_Ibsen" target="_blank"><b>Henrik Ibsen en Vikipedio</b></a> (1828-1906). </div><div style="text-align: left;"><br /></div><div style="text-align: left;"></div><div style="text-align: left;">Bedaŭrinde, la dramo <i>La sovaĝa anaso</i> (<i>Vildanden</i>), favorata de mi, ne ricevis Esperantan tradukon.</div><div style="text-align: left;"> </div><div style="text-align: left;"></div>
<div style="text-align: left;">Aldone al la tradukoj listigitaj en Vikipedio, jen alia afero en la Aŭstria Nacia Biblioteko:</div><div style="text-align: left;"> </div><div style="margin-left: 40px; text-align: left;">
<b><a href="https://search.onb.ac.at/primo-explore/fulldisplay?docid=ONB_alma71249133070003338&context=L&vid=ONB&lang=de_DE&search_scope=ONB_gesamtbestand&adaptor=Local Search Engine&tab=default_tab&query=any,contains,Ibsen, Henrik&facet=lang,include,epo&offset=0" target="_blank">Henrik Ibsen 1928 - 1906 - 1978 : manuskripto</a></b>
<br />Beyer, Edvard, 1920-2003 [VerfasserIn] <br />
Oslo: Reĝa Norvega Ministerio de Eksteraj Aferoj, 1980.</div>
<br>
<p>Mi ne serĉis la gamon da haveblaj tradukoj interrete, sed mi facile trovis la jenan:</p>
<div style="margin-left: 40px; text-align: left;"><p><b><a href="http://literaturo.org/HARLOW-Don/Esperanto/Literaturo/Poezio/parnaso/nevidebla_hxoro.html" target="_blank">La nevidebla ĥoro</a></b> de Henrik IBSEN, elnorvegigis Antoni GRABOWSKI, el la teatraĵo <i>Brand</i>.</p></div>Ralph Dumainhttp://www.blogger.com/profile/15886304779683587087noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-4356337891781331453.post-52616030552416978462020-09-06T10:33:00.001-04:002020-09-06T10:33:41.592-04:00 Witold Gombrowicz (3)<div dir="ltr" style="text-align: left;" trbidi="on">
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://1.bp.blogspot.com/-zR2NuUEmUx0/X1TsTFySOAI/AAAAAAAADdw/G1i2mNKVBW49ea-hQDvRJspLB9qvBSupQCLcBGAsYHQ/s1600/200px-Witold_Gombrowicz_Polish_passport.jpg" imageanchor="1" style="clear: right; float: right; margin-bottom: 1em; margin-left: 1em;"><img border="0" data-original-height="280" data-original-width="200" height="200" src="https://1.bp.blogspot.com/-zR2NuUEmUx0/X1TsTFySOAI/AAAAAAAADdw/G1i2mNKVBW49ea-hQDvRJspLB9qvBSupQCLcBGAsYHQ/s200/200px-Witold_Gombrowicz_Polish_passport.jpg" width="142" /></a></div>
Hieraŭ okazis prezento en kiu Przemysław Wierzbowski en konversacio kun Riccardo Lamperti parolis pri:<br />
<br />
<b><a href="https://www.youtube.com/watch?v=WeGj06lkT9Q" target="_blank">“Lumas en paseo feliĉo perdita”: la dulingva eldono de la dramo “Baladina”</a></b><br />
<br />
... kaj iom plu pri pola literaturo en Esperanto. Mi sugestis, ke oni traduku iom el verkaro de <b><a href="http://eo.wikipedia.org/wiki/Witold_Gombrowicz" target="_blank">Witold Gombrowicz</a></b> al Esperanto. Przemysław respondid, ke tio estus interesa, eventuale, sed eble ne tute bonvena en Pollando. Li menciis la pioniran romanon, kiu estas priskribata en Vikipedio:<br />
<br />
<b><a href="http://eo.wikipedia.org/wiki/Witold_Gombrowicz" target="_blank">Ferdydurke</a></b>
<br />
<br />
Mi ne menciis, kial mi proponi Gombrowicz, sed mi ligis al mia unua tiutema afiŝo:<br />
<br />
<b><a href="http://gxirafo.blogspot.com/2014/03/witold-gombrowicz-esperanto.html" target="_blank">Witold Gombrowicz & Esperanto?</a></b><br />
<br />
La problemaro pri naciismo, provinceco, kritika orientiĝo ja taŭgas por internacia legantaro.<br />
<br />
Troveblas miareteje kelkaj anglalingvaj retpaĝoj pri Gombrowicz. Jen tri:<br />
<br />
<b><a href="http://autodidactproject.org/my/gombrowicz_provincialism.html" target="_blank">Witold Gombrowicz confronts (Polish) provincialism</a></b><br />
<br />
<a href="http://autodidactproject.org/my/gombrowicz_philosophy6.html" target="_blank"><b>Witold Gombrowicz: Philosophy in 6 1/4 hours (1)</b></a><br />
<br />
<b><a href="http://autodidactproject.org/quote/gombrowicz_existentialism1.html" target="_blank">Witold Gombrowicz on Existentialism (1956)</a></b></div>
Ralph Dumainhttp://www.blogger.com/profile/15886304779683587087noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-4356337891781331453.post-41390414858149412702020-09-04T16:59:00.002-04:002020-09-04T16:59:49.142-04:00Kapitano Postnikov parolas<div dir="ltr" style="text-align: left;" trbidi="on">
<b><a href="http://esperanto.net/literaturo/roman/libr/10tagpostnikov.html" target="_blank"><i>Dek Tagoj de Kapitano Postnikov</i></a></b> de <b><a href="http://eo.wikipedia.org/wiki/Mikaelo_Bron%C5%9Dtejn" target="_blank">Mikaelo Bronŝtejn</a></b> (2a eld., Moskvo, Impeto, 2010) estas historia romano pri reala persono, <b><a href="http://eo.wikipedia.org/wiki/Aleksandr_Postnikov" target="_blank">Aleksandr Postnikov</a></b>, kiu rolis en la rusa Esperanto-movado kaj la Universala Kongreso de 1910 en Vaŝingtono.<br />
<br />
Haveblas ankaŭ DVD de drameto bazita de la romano:<br />
<br />
<b><a href="https://katalogo.uea.org/katalogo.php?inf=8261" target="_blank">Dek tagoj de kapitano Postnikov</a></b>, Mikaelo Bronŝtejn, Reĝ. M. Jovanoviĉ. Ludas: S. Pilipoviĉ, L. Gasparoviĉ, M. Vrhovac. DVD, Shelter, 2009. 14 min.<br />
<br />
Jen fragmento de tiu drameto; ludas Sasa Pilipovi kiel Postnikov:<br />
<br />
<iframe allow="accelerometer; autoplay; encrypted-media; gyroscope; picture-in-picture" allowfullscreen="" frameborder="0" height="315" src="https://www.youtube.com/embed/o8vncQobUKw" width="560"></iframe><br /></div>
Ralph Dumainhttp://www.blogger.com/profile/15886304779683587087noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-4356337891781331453.post-61452718760821392742020-08-31T20:01:00.000-04:002020-08-31T20:01:55.693-04:00Kolombia Krestomatio revizitata<div dir="ltr" style="text-align: left;" trbidi="on">
Antaŭ 11 jaroj mi afiŝis pri kultura E-aktivado en Kolombio:<br />
<br />
<a href="http://gxirafo.blogspot.com/2009/09/latinamerika-memuaro-revizitata.html" target="_blank"><b>Latinamerika Memuaro revizitata</b></a><br />
<br />
Interalie, mi menciis:<br />
<br />
<a href="http://rodrigo-kolombiakrestomatio.blogspot.com/" target="_blank"><b>KOLOMBIA KRESTOMATIO :: JUBILEA Projekto.( Administra Blogo)</b></a><br />
<br />
. . . & la paĝon de <a href="http://www.ipernity.com/home/rodrigor100" target="_blank"><b>Rodrigo Alberto Ramirez</b></a> ĉe Ipernity. <br />
<br />
Hieraŭ okazis <b>#mondafest2020 Tago de Ameriko</b>, spektebla ĉe YouTube:<br />
<br />
<iframe allow="accelerometer; autoplay; encrypted-media; gyroscope; picture-in-picture" allowfullscreen="" frameborder="0" height="315" src="https://www.youtube.com/embed/IAeaTnP1tFM" width="560"></iframe>
<br />
<br />
Unu prelegeto en la programo temis pri la projekto konstrui la menciitan antologion <i>Kolombia Krestomatio</i>, ĉe <b>6:16:20: Kolombia Kulturtrezorejo (Rodrigo Ramírez)</b>. Kontrolu mem por informiĝi plu pri la projekto, kaj rigardu ĝin ĉe <i>Vikifontaro</i>:
<br />
<br />
<b><a href="http://eo.wikisource.org/wiki/Kolombia_Kulturtrezorejo" target="_blank">Kolombia Kulturtrezorejo</a></b><br />
<br />
Vi tie povas konstati la ambician gamon de la projekto.</div>
Ralph Dumainhttp://www.blogger.com/profile/15886304779683587087noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-4356337891781331453.post-74919532749648462942020-08-29T15:04:00.001-04:002020-08-29T15:10:59.671-04:00Frigyes Karinthy, en memoro <div dir="ltr" style="text-align: left;" trbidi="on">
Okaze de datreveno de la morto de hungara verkisto kaj esperantisto<b> <a href="http://eo.wikipedia.org/wiki/Frigyes_Karinthy" target="_blank"> Frigyes Karinthy</a></b> (25-an de junio 1887 - 29-an de aŭgusto 1938), Antonio De Salvo sia bloge afiŝis: <br />
<br />
<b><a href="http://www.bitoteko.it/esperanto-vivo/eo/2020/08/29/frigyes-karinthy/" target="_blank">Frigyes Karinthy – Esperanto-vivo</a></b><br />
<br />
Referencata estas mia bibliografio/retgvililo:<br />
<br />
<b><a href="http://autodidactproject.org/bib/karinthy_esperanto.html" target="_blank">Frigyes (Frederiko) Karinthy (1887-1938) en Esperanto</a></b><br />
<br />
(Pri datrevenoj: la naskiĝtago de Karinthy estas ankaŭ la mia.)<br />
<br />
Aldonata estas "p. 81 de “Esperanto de UEA” 2002-4, kun la raporto de la vizito de internacia grupo de esperantistoj al la tomboj de kulturaj personoj ligitaj al Esperanto, inter kiuj Frigyes Karinthy."<br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://1.bp.blogspot.com/-uAt4T-hdziE/X0qmRwc8tMI/AAAAAAAADc8/gwWCRl-UaTUQetF7SaQ7KUc7IvX0MP2hgCLcBGAsYHQ/s1600/karinthy_tombo.jpeg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="1579" data-original-width="1143" height="400" src="https://1.bp.blogspot.com/-uAt4T-hdziE/X0qmRwc8tMI/AAAAAAAADc8/gwWCRl-UaTUQetF7SaQ7KUc7IvX0MP2hgCLcBGAsYHQ/s400/karinthy_tombo.jpeg" width="289" /></a></div>
</div>
Ralph Dumainhttp://www.blogger.com/profile/15886304779683587087noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-4356337891781331453.post-28898975540385422872020-08-04T13:06:00.001-04:002020-08-04T13:06:20.501-04:00Kazohinio aperos en la franca lingvo<div dir="ltr" style="text-align: left;" trbidi="on">
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://1.bp.blogspot.com/-MBUcZInfrd4/XymUTW7dHjI/AAAAAAAADbM/GF_YRNqiAMgtq90okprM7SmA09fhcx03ACLcBGAsYHQ/s1600/K-kazohinio-206x300.jpg" imageanchor="1" style="clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="300" data-original-width="206" height="200" src="https://1.bp.blogspot.com/-MBUcZInfrd4/XymUTW7dHjI/AAAAAAAADbM/GF_YRNqiAMgtq90okprM7SmA09fhcx03ACLcBGAsYHQ/s200/K-kazohinio-206x300.jpg" width="136" /></a></div>
Laŭ anonco en <i>La Ondo de Esperanto</i>, jen:
<br />
<br />
<b><a href="http://sezonoj.ru/2020/08/kazohinio/" target="_blank">Kazohinio aperos en la franca lingvo</a></b><br />
<br />
"Komisiite de la Librofako de LF-koop, Marie-France Conde Rey provlegis la francigon de <i>Vojaĝo al Kazohinio</i> de Sándor Szathmári, kiun elesperantigis Ulrich Moser, apoganto de KCE. Hodiaŭ en la Esperanto-Domo en Svislando okazis la definitiva renkonto pri la revizio: laŭ Conde Rey la traduko estas elstara, tute digna por la eminenta romano." (4 Aŭgusto 2020. Fonto: <a href="http://www.esperantio.net/index.php?id=4096" rel="noopener noreferrer" target="_blank"><b>HeKo 740 1-B</b></a>)<br />
<br /></div>
Ralph Dumainhttp://www.blogger.com/profile/15886304779683587087noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-4356337891781331453.post-42686781674016595422020-05-14T23:01:00.000-04:002020-05-14T23:01:44.473-04:00Rotterdamo ... Tra la ŝtormo<div dir="ltr" style="text-align: left;" trbidi="on">
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://1.bp.blogspot.com/-yC_r-gb6I8M/Xr37u5om6hI/AAAAAAAADWI/s55ImxasgScEUrNrGBEAqaBUnOrxR6LaQCLcBGAsYHQ/s1600/rotterdamo.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="502" data-original-width="745" height="268" src="https://1.bp.blogspot.com/-yC_r-gb6I8M/Xr37u5om6hI/AAAAAAAADWI/s55ImxasgScEUrNrGBEAqaBUnOrxR6LaQCLcBGAsYHQ/s400/rotterdamo.jpg" width="400" /></a></div>
<br />
<blockquote>
<b>Rotterdamo </b><br />
de K. KALOCSAY <br />
el <b><a href="http://eo.wikisource.org/wiki/Tra_la_%C5%9Ctormo" target="_blank">Tra la ŝtormo</a></b>, 1939-1945 <br />
<br />
Ĉu oni povas fari ankaŭ tion?<br />
Vivantan urbon bati per la bomboj?<br />
La domojn homloĝantajn igi tomboj <br />
flamantaj? Jes. Ĉu la milito-dion <br />
vi do ne konas? Ĉu la tragedion <br />
hispanan vi forgesis? Ties ombroj <br />
ĵetiĝas sur la mondon. La kolomboj <br />
de l' murdo tie lernis la metion.
<br />
<br />
Guernica, urbo de horora famo,<br />
mesaĝas al martira Rotterdamo:<br />
"Mi vidis, kaj suferis ĉi sovaĝon!<br />
Ne distretita en la frua ĝermo,<br />
nutrita eĉ eskapis ree kaĝon <br />
la monstro de detruo kaj ekstermo."
<br />
<br />
(La poemciklo "Tra la ŝtormo" aperis en<br />
<a href="http://autodidactproject.org/other/oraduopo.html" target="_blank"><i><b>Ora Duopo: Jubilea Libro pri Julio Baghy kaj Kolomano Kalocsay</b></i></a>, 1966.<br />
Laŭ István Mészáros (mesaĝo, 2016.04.15) la 19 poemoj publikigitaj en <i>Ora Duopo</i> konsistigas la tuton de la <br />
ciklo "Tra la ŝtormo".
<br />
V. ankaŭ la afiŝon <b><a href="http://gxirafo.blogspot.com/2013/10/ora-duopo-memore.html" target="_blank">Ora Duopo, Memore</a></b>.)</blockquote>
</div>
Ralph Dumainhttp://www.blogger.com/profile/15886304779683587087noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-4356337891781331453.post-66602776859437098812020-05-11T12:44:00.003-04:002020-05-11T12:44:33.513-04:00Mikronovelo (7): . . . sed hejme plej ĉarme<div dir="ltr" style="text-align: left;" trbidi="on">
<div dir="ltr" style="text-align: left;" trbidi="on">
<b>. . . sed hejme plej ĉarme</b> </div>
<div class="western" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0in; orphans: 0; widows: 0;">
<br /></div>
<div align="justify" class="western" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0in; orphans: 0; widows: 0;">
Eta
ĉambro. Malvarma kaj profunda silento, reliefigita de la teda takto
de mekanika horloĝo. Sur la planko, du infanoj ludas. Apude, la
patro legas ĵurnalon kaj la patrino trikas puloveron. . .</div>
<div class="western" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0in; orphans: 0; widows: 0;">
<br /></div>
<div align="justify" class="western" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0in; orphans: 0; widows: 0;">
Subite
ŝi murmuras tradente, iom melankolie: </div>
<div align="justify" class="western" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0in; orphans: 0; widows: 0;">
<br /></div>
<div align="justify" class="western" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0in; orphans: 0; widows: 0;">
— Kiomfoje
vi legis tiun artikolon en la lastaj monatoj?</div>
<div align="justify" class="western" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0in; orphans: 0; widows: 0;">
<br /></div>
<div align="justify" class="western" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0in; orphans: 0; widows: 0;">
Silento.
Longa, tre longa silento kun tiktakoj, ĝis la viro flustras
senemocie, ne levante la okulojn de sur la ĵurnalo: </div>
<div align="justify" class="western" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0in; orphans: 0; widows: 0;">
<br /></div>
<div align="justify" class="western" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0in; orphans: 0; widows: 0;">
— Tiomfoje
kiom vi malfaris tiun puloveron por triki ĝin denove. </div>
<div class="western" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0in; orphans: 0; widows: 0;">
<br /></div>
<div align="justify" class="western" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0in; orphans: 0; widows: 0;">
Ekstere,
super ili, super tiu silento kun tiktakoj, la tera surfaco tradormas
falsan nokton de nuklea vintro.<br />
<br /></div>
<div style="text-align: right;">
<b><i>Liven
Dek</i></b> </div>
</div>
Ralph Dumainhttp://www.blogger.com/profile/15886304779683587087noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-4356337891781331453.post-54647528731676115782020-05-11T12:03:00.000-04:002020-05-11T12:03:13.026-04:00Voltaire (2): Mikromego (Micromegas) en Esperanto<div dir="ltr" style="text-align: left;" trbidi="on">
Jen 6-minuta voĉrecenzeto pri la verko <i>Mikromego</i> de Voltero, tradukita al Esperanto de Andreo Cherpillod kaj eldonita de "Fonto":
<br />
<br />
<iframe allow="accelerometer; autoplay; encrypted-media; gyroscope; picture-in-picture" allowfullscreen="" frameborder="0" height="315" src="https://www.youtube.com/embed/PwdJ7jiJ-mE" width="560"></iframe><br /></div>
Ralph Dumainhttp://www.blogger.com/profile/15886304779683587087noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-4356337891781331453.post-17009716145911998882020-03-05T08:54:00.001-05:002020-03-05T08:54:28.395-05:00Mikronovelo (6): Cindro<div dir="ltr" style="text-align: left;" trbidi="on">
<h3 style="text-align: center;">
<b>Cindro</b></h3>
Ŝi faris la transatlantikan flugon kun la urno entenanta la cindron de ŝia ĵus forpasinta edzo. Ŝi volis plenumi lian deziron, kaj ŝi venis por disĵeti lian cindron en difinita, ĉiam sopirata loko de lia kara patrujo.
<br />
<br />
Apenaŭ kelkajn adiaŭajn vortojn ŝi kapablis prononci, inter plorsingultoj, antaŭ ol disĵeti la cindron, kiun subita vento kompate disportis orienten. Kaj ŝia faltoplena vizaĝo, lastatempe mistraktita de la doloro, momente radiis de senpeziga ĝojo.
<br />
<br />
“Eta, tre eta kompenso por granda perdo”, mi pensis, sciante ke mi neniam mencios al ŝi ke tre proksime, ĝuste oriente, staras la nova municipa rubejo.
<br />
<br />
<div style="text-align: right;">
<b>Liven Dek
</b></div>
</div>
Ralph Dumainhttp://www.blogger.com/profile/15886304779683587087noreply@blogger.com0